Gästblogg!!

Hej! Här kommer en gästblogg från Emma Olofsson som driver sin verksamhet under namnet Ivarshästarna! 

Vad som driver mig?

Att se fölen busa på kvällarna. Att klia små fölrumpor och att snusa på fölmule.

️

Tillsammans med min syster har jag handelsbolaget Ivarshästarna. Namnet kommer sig av att vår föräldragård kallas "Ivars", efter min farfars farfar. Bolaget startade vi 2009, men har hållit på med hästar betydligt längre än så.

Jag hade turen att det fanns en ridskola i min by Vålbacken när jag var liten. Syrran, som är äldre, hade fått börja där och allt som hon gjorde ville jag göra! (Vet dock inte var hennes hästintresse kom ifrån, hästrädda föräldrar som vi har.)

Vi var även medryttare på någon fd travare och halvgalen ponny innan vi "hittade hem" med vår första egna häst Bugga, en kallblodstravare, år 2000.

I grannbyn ligger Överby stuteri och eftersom vi är goda vänner med dem så blev vi inspirerade att betäcka Bugga. Och tur va väl det, för där såddes fröet till avelsintresset!

Det första fölet var något av ett experiment och lyckades aldrig med någon travkarriär, trots att vi försökte. Istället köpte vi ett sto till, mest för att ha som ridhäst, och även hon blev betäckt första året vi hade henne. Det resulterade i en större framgång; Ivarsqvick.

Efter allt det roliga vi fick uppleva med honom så är det omöjligt att sluta avla, man vill ha mer!

Jag funderar ändå ibland på att byta ras, eller t.o.m. djurslag, men kallblodstravaren är ju bara bäst. De är så vackra, friska, arbetsvilliga, ivriga, glada, smarta... Listan kan göras lång.

Att hålla på med avel passar mig utmärkt då jag alltid gillat ston bäst, därför är det lätt som en plätt att sälja hingstfölen för de vill jag ändå inte ha kvar! Värre är det med stofölen, där får jag övertala mig själv om att inte behålla alla...

Mitt mål är att hela tiden jobba framåt, byta ut avelsmaterialet med jämna mellanrum och inte bli för sentimental med hästarna. Man måste försöka se krasst på verkligheten om man ska kunna lyckas, tror jag.

Vad är då att lyckas för mig?

I ett första steg så är det att sälja som är målet.

Därefter önskar man förstås att hästen tränas bra och sedermera kommer ut på tävlingsbanan i gott skick. En vinst eller två skadar inte heller såklart!

Att föda upp en derbyvinnare eller godkänd avelshingst är väl något av en vision... Men kom ihåg - ingen dröm är för stor.

/Emma, Ivarshästarna

Fler att välja på och mer kött på benen

Vid avelsvärderingen på Biri för två helger sedan blev 14 nya hingstar godkända för avel, länk till dessa Här. Ska bli spännande att se om någon av dessa kommer att finnas tillgängliga för oss i Sverige!

Det har även gjorts avkommebedömningar på fem hingstar som verkat i avel en tid. Om en hingst är avkommebedömnd hittar man den informationen på travsport.se under fliken "avelsvärdering". En hingst omdöme kan aldrig sänkas, men dock höjas. De fem hingstar som nu fått sin värdering verkar inte ha fått den inskriven på travsport.se ännu, men du hittar informationen Här. Den här informationen är ju baserad på hingstens tidigare avkommor och är ett av alla de verktyg man som stoägare kan ta hjälp av när man sitter och klurar på hingst till sitt sto. Den här tiden på året, när det är mörkt på kvällarna och man längtar tills ljuset ska börja komma åter, då brukar det verkligen börja funderas i mitt huvud :D Vilka blir de perfekta kombinationerna till nästa års stjärnbak!? :)

Fortsatt trevlig helg! /Frida

Nya hingstar!

Har turen att i helgen befinna mig på Wången. Avelsvärdering, föreläsningar och imorgon landsfinal för de tvååringar som på tidigare unghästvisning fått 79poäng eller mer och valt att delta. 

Nu i eftermiddag blev det klart att vi har tre nya godkända hingstar. Pyrmo, Lesja Kongen och Qvarting. 

Jag har även kommit över ett program till avelsvärderingen på Biri 21-22oktober. Till den är 18! hingstar anmälda. De som anmälts dit är:

Søndre Jerkeld 

Søyset Kaiser 

Roli Eld 

Charm Elden 

Kolnes Kjell 

Tysvær Loke 

Jardar 

Kjempen 

B.B. Terje T. 

Horgen Lynet 

G. Jerken 

Vill Solen 

Will Prinsen 

Troll Solen 

Kos Odin 

Philip Ess 

Valle Ask

Balder Mollyn 

Med önskningar om en fortsatt trevlig helg! \Frida 

Kalla aktiviteter i höst!

Senast vi skrev något här på bloggen var vi på väg till Norge och klasselöpshelgen. Det var en fullspäckad helg, vilken upplevelse! Har du aldrig varit där så kan vi rekommendera dig att åka dit. Mängder av fina lopp, fina unghästar på auktionen och många att prata gemensamma intressen med. I vårt fall kallblod och avel. Helgen inspirerade till fortsatt kallblodsavel, helt klart!

Det har också hunnits med en auktion här i Sverige, och vilken lyckad sådan för kallbloden, och deras uppfödare! Den 28 september auktionerades åtta kallblod ut på Kriterieauktionen på Wenngarn. Av de åtta var det sex stycken som såldes, den dyraste för hela 300 000 kronor! Snittpriset för kallbloden blev 135 833 kronor. Inte illa! Roligt att se var också att större tränare som inte vanligtvis tränar kallblod har valt att satsa kallt! Här hittar du priser och köpare. En bra början, nu får vi hoppas att kallbloden får vara ett återkommande inslag på auktionen.

Det närmar sig fler aktiviteter för oss kallblodsfrälsta! Redan i helgen är det dags för kallblodshelg på Wången. Två dagar med avelsvärdering för kallblodiga hingstar och sedan årets landsfinal för de tvååriga kallblod som kvalat in från årets unghästvisningar. Dessutom ett gäng spännande föreläsningar och underhållning. Här hittar du helgens program!

Har du möjlighet att besöka Wången i helgen så gör det, själv kan jag inte åka denna gång, men avundas er alla som kan vara på plats!

/ Linette

Får man längta till våren redan nu?

Vi ska på äventyr!

I helgen åker vi, Linette och Frida på riktigt hästlig helg i Oslo. Det blir Klasselöpsauktion och tävlingar med Kriterie- och Derbyfinaler. Vi tänkte försöka rapportera lite här i bloggen. Vad skulle Du vilja läsa om?

/Linette och Frida

Häftigt!

Förra helgen fick jag och min sambo vara med om en häftig helg! Det började egentligen två veckor innan då vår uppfödning Marre R.F. kvalade in till Stokriteriet genom att vara fyra i sitt försöksheat. Marres nuvarande ägare familjen Bjurman hade även kvalat in sin Katla Kiro till Guldtäcket. De hade då fyra biljetter till det eftertraktade båtturen och bjöd med mig och min sambo. Vi åkte ner på lördagen och tog in på hotell Kramm. Lite hästprat före och sen gick vi till båten, Ådalen III. Jättegod mat, trevligt sällskap och mera hästprat. Under kvällen intervjuade B-O Månsson representanter för deltagarna i Kriteriet och Kriteriestoet. När han ropade upp Marre R.F. pekade Jerker (ägare/tränare) på mig och jag fick gå upp och berätta lite om hur vi döper våra uppfödningar och vad jag trodde om Marres chanser den kommande dagen. Fyra/femma vore jättehäftigt svarade jag, då det kändes som att hon skulle behöva göra ett bra lopp för att nå det, men inte helt omöjligt ändå.

När vi gått i land var det uppsnack i baren på hotellet, mycket folk på plats, och jo, mera hästprat :D
Söndagen, hotellfrukost och häst...
På väg ut till banan åkte vi förbi och hälsade på en tvåårig uppfödning, halvsyster till Marre, som bor bredvid banan.
Efter några trevliga timmar på stallbacken så var det dax för start i Stokriteriet. Vid kvalet kände jag mig nervös, men nu kände jag mig mest glad! Marre hade värmt bra så nu var det bara att hålla tummarna. Loppet gick och det var ett ganska samlat fält där två hästar sedan bröt sig ut (om jag kommer ihåg rätt), massor med hästar runt Marre, men sen in på upploppet så började hon avancera och till slut var hon trea i mål!! Vilket häftigt slut på en härlig, hästlig helg! Eller, det var ju fler fina lopp efter det, men målet för vårt äventyr denna helg hade var avklarat. Jag måste gå in och kolla på travsport ibland för att kolla att det inte bara hänt i min fantasi. Stort grattis till övriga uppfödare, ägare och tränare som är, och känner sig, som vinnare efter förra helgen. Mycket tacksam att ha fått vara med, och (om möjligt) ännu lite mer sporrad att ta fram fler fina kallblodstravare!

//Frida

Bloggpaus i hagbygget

Det närmar sig slutet på sommaren. Jag har haft mina ston och föl på bete i sommar tillsammans med andra kallblodstravare. Stona har hittat varandra och hingstfölen har blivit bästa vänner. Det känns nästan lite sorgligt att skilja dem åt, men snart är det dags att börja plocka hem dem, vilket innebär lite förberedelser och annat pyssel.

I vinter kommer jag att ha fem hästar hemma. Tre ston och två småhingstar som ska börja hanteras ordentligt så att de kan skiljas av från sina mammor på ett lugnt sätt såsmåningom. Jag har börjat kolla över hagarna, är de hela eller behöver det bytas ut någon stolpe? Fem hästar innebär för mig att jag behöver utöka vinterhagen något. Nya foderhäckar är beställda och jag har börjat fundera på att köpa en till värmebalja för vattnet. Det ska vara roligt med avel, även på vintern, därför känns det rätt tid att börja fundera på nu hur det går att underlätta arbetet under den inte lika trevliga årstid som komma skall. Mitt mål i vinter är att få en kortare bär-sträcka för vattendunkarna, genom att flytta vattenplatsen lite närmre, samt att inte behöva fylla hö lika ofta som tidigare, genom större höhäckar och mindre spill.

För er som har ett- och tvååringar hemma kanske det är dags att börja träna att visa dem för hand inför unghästvisningarna som anordnas i de olika Sleipneravdelningarna. Här hittar du mer info, datum m.m.

Inte alltid lätt med trav för hand, Ronja N.N och jag. Foto: Matilda Persson

För att citera en av domarna från ifjol: "det är under momentet trav för hand du som visare har störst möjlighet att påverka poängen", med det menade hon att om du som visare springer fort och rakt har hästen god chans att visa upp en fin trav. Ta chansen att träna med din häst, båda för din egen skull (det är jobbigt att kuta..) och för hästens skull. Lär hästen att på kommando trava fort bredvid dig. Ett tips är att börja med att springa mot stallet, kompisen eller hagen, då får du att naturligt driv. Ett långt spö är också bra, som du når hästens bak med. Några av Sleipneravdelningarna ordnar en träningskväll inför unghästvisningen, det kan vara nyttigt att åka på den, speciellt om du aldrig varit med förut. Där kan du få bra tips så som hur du ska hålla tyglarna, hur du vänder, eller hur hästen bör vara utrustad dagen till ära.

Som uppfödare tycker jag att det känns jätteroligt om mina uppfödningar visas på unghästvisningarna, även om jag sålt dem, dels för att det är nyttig träning för hästen och dels för att det är roligt att få en exteriörbedömning. Har man stoet/mamman kvar kanske det kan vara en hjälp vid kommande hingstval. Kanske finns det någon i publiken som fastnar för din uppfödning och du eller någon annan på plats får chansen att berätta att du har en bror eller syster till hästen till salu där hemma..

I år, liksom ifjol, anordnas en landsfinal för tvååringar som kvalat vidare från unghästvisningarna med en poäng på 79 eller högre. Några av förra årets landsfinalister startar på söndag i de största loppen som finns för treåriga kallblod - Kallblodskriteriet och Kriteriestoet. Spännande!

Åter till hagbyggandet..
/ Linette

Sommar!

Nu är sommaren här, typ. Jag hade långkalsonger några dagar förra veckan för att det var så kallt... :D Men semestertider är det i alla fall för många av oss som är privilegierade att ha det under sommarmånaderna.

"Uppfödar-året" har lite olika faser. Sommaren är tiden då de flesta föl redan fötts. En del har redan fått sina ston konstaterade dräktiga inför nästa säsong. Några håller på och kör till och från seminstationen med krampaktigt korsade tummar och tår. Andra har just bestämt sig och klurat klart på hingst. Men när man väl har fått dräktigt är det bara att sätta sig och börja vänta till nästa vår, eller...?

Sommaren för mig innebär att de hästar som är hemma (och inte är på seminstation) är på bete. Varje dag: fylla vatten, smörja mot insekter, kolla så att alla hästarna är hela och fräscha, och eventuellt stödutfodra en och annan mamma som är lite tunn. Lite semester på hästskötarfronten kanske, men lite mer att göra på fixarfronten. Sommarhagar som ska betesputsas. Vinterhagar som ska städas upp och kollas över inför vintern, kanske byta någon stolpe och kolla över ligghallarna. Jag har även ett stall som jag brukar passa på att städa ur och skura upp. Jag köper mitt foder, fick glada nyheter igår om att årets hö är inne och "ser bra ut". Men andra ber till vädergudarna och jobbar för att få in hö och spannmål i rätt tid i rätt väderlek...

Under sommaren är det ju även många fina tävlingar. Som uppfödare kanske man har uppfödningar som är ut i unghästloppen så att man får hålla tummarna där. Annars är det ju intressant att följa med i utvecklingen hos nya stjärnor som kan tänkas bli framtida avelsmaterial. Men även att se unga avelshingstars första kullar ute på banorna, är de hingstarna något man ska ska satsa på framöver eller inte? I slutet av sommaren får vi ju sedan se de bästa tre och fyraåringarna göra upp om vilka som blir kungar och drottningar i dessa kullar (tre och fyraåringar)... det är ju nästan så att man längtar till att sommaren ska vara över så att man får sätta sig och börja fundera och klura på vem man ska betäcka med nästa år... ;) Men först njuta lite av denna årstid... /Frida

Fölets hovar, kort från föreläsning.

Igår kväll var jag till Umåker på en föreläsning med Rose-Marie Clark. Den handlade om att förebygga, korrigera och/eller behandla felaktiga benställningar hos föl.
Med förbehåll för att jag tolkat något fel... här kommer några korta anteckningar från föreläsningen.

Det Rose-Marie ville förmedla är det att det går att korrigera felaktiga benställningar, och till skillnad från det som ofta sägs: "Det rätar till sig sen...." så gör det inte alltid det.

När fölet föds är dess hovar täckta med något som kallas fölputan för att inte skada livmodern. Denna är borta på några dagar.

Hovarna på en vuxen häst växer 10mm per månad.
Fölets hovar växer 20mm per månad. Fölet bör därför verkas dubbelt så ofta som mamman.

Rose-Marie rekommenderar att man kollar över fölets hovar när fölet är 10-14 dagar gammalt. Hoven verkas då lätt och eventuellt rensar man upp strålen. Fölet ska sedan kollas upp/verkas var fjortonde dag i några månader. Detta för att hoven växer snabbt och för att tidigt kunna korrigera eventuella olikformigheter i hoven. och dess orsaker. Detta gäller alla föl.

Viktigt att tänka på om man har ett föl med felaktig benställning! Fölet ska endast vistas korta stunder ute i hagen, gärna flera gånger per dag, då den behöver få vila inne i box för att inte överbelasta de små ben som finns i fölets leder. Fölets benställning blir ofta sämre när de blir trött.

De föl som har en felställning rekommenderar hon följande till, kontakta godkänd hovslagare och/eller veterinär: Fölet verkas vid 10-14 dagars ålder. En vecka senare kollas fölet igen och då kan man lättare se hur fölet nöter sina hovar och vilka åtgärder som bör sättas in.

De första två veckorna ökar fölet cirka två kilo per dag i vikt, sedan 1,3kg de nästkommande tre månaderna. Att fölet snabbt blir tyngre gör att påfrestningen ökar snabbt på fölets ben. Har man ett föl med krokiga ben brottas man med fölets vikt, dess muskler och skelett.

De första 0-3 månaderna sker en snabb tillväxt vid kotan, 0-6 månader i knäet. Man har därför längre tid på sig att korrigera en felställning i ett knä än en kota. Felställning i knä påverkar belastningen i kotan och hoven och det kan av den anledningen var av vikt att korrigera felställning i knä tidigt ändå.

Vid kraftiga felställningar samarbetar veterinär och hovslagare för att effektivast korrigera benställningen.

Om din hovslagare känner sig osäker på hur hästen bör korrigeras kan man kontakta Rose-Marie via mail och få hjälp mail-ledes med hur man ska korrigera fölet. Hennes hemsida heter: www.cfarrier.se


God kväll! /Frida

De nya små hästarna...

Nu finns de på bild i mitt flöde i de sociala medierna hela tiden... föl! :)
Har reflekterat över hur mycket det pratas och skrivs om fölning och hur och när man bör vaka kring den. Självklart är det viktigt att kunna hjälpa till vid själva fölningen om något skulle gå snett, men, det skrivs inte lika mycket om vikten av att hålla en extra koll på fölungen de första dygnen. Man matas med: efterbörd, dia och bajs. Men sen då? Jag har varit med om fölungar som bajsat massor med fölbeck bara för att efter ett halvt dygn till bli irriterad och det visat sig att inte allt kommit ut trots allt...
Infektion i naveln är också något som visar sig efter några dagar. Sen finns det ju föl som får diarre och behöver veterinärvård (vid fölbrunsten kan ju föl få diarre, men det här är före det). Ett föl kan ju bli dåligt trots att det diat tidigt, och fortsatt dia som den ska, om stoet av någon anledning haft för lite antikroppar i mjölken.
Med det här vill jag bara säga, se på din fölunge med nyfikna ögon. Hur beter den sig nu och om några timmar? Verkar fölet plötsligt slöare, irriterad, slutar dia... Har man ingen vän man kan rådfråga så är det ju gratis att ringa veterinär för rådfrågning... :)

Som med allt annat... på nätet finns massor att läsa i ämnet. HÄR är en länk till en artikel.
Lycka till med ditt föl! /Frida

Säkra och osäkra tecken på fölning

Idag skulle jag ha varit uppe på Wången på Sleipners årsstämma, men som uppfödare är det i dessa föltider svårt att planera något över huvud taget, så med ett föl ute och ett föl på väg är jag hemma. Trist, men sånt är uppfödarlivet. Och vem vill missa en fölning?

Ifjol betäckte jag två ston, de seminerades samma dagar och fick därmed samma földatum i år. Första maj. Min första tanke efter dräktighetsundersökningen ifjol var, ooops, mitt under valborg, kasor, fyrverkerier osv.. Ett av stona har jag haft i flera år och detta skulle bli hennes tredje föl hos mig. Tycker mig känna henne bra vid det här tillfället men hade dittills inte lyckats vara med på hennes fölningar, utan kommit till stallet strax efter. I år gav jag mig tusan på att vara med! Skulle något inträffa känns det viktigt att finnas på plats. Det här stoet visar inte så mycket inför fölning, hon är lite hemlig. Men det jag vet är att hon gärna fölar lite innan beräknat datum.

En vecka innan fölning grejade hon mycket med sin nos, stod och drog den mot tänderna i luften, så har hon även gjort tidigare. Liksom att trycka rumpan mot foderhäcken. Förvärkar gissar jag. Bäckenbanden blev ordentligt slappa sista veckan också, rumpan ser liksom kantig ut och det blir dallrigt på sidorna om svansroten, och även under svansen.. Två dagar innan fölning blev juvret lite större, och spenarna lite mer utfylld. Dagen innan fölning stod hon och slog med svansen mer än vanligt, extra irriterad på hagkompisen, bet sig i sidorna och lyfte mycket på svansen.

Sedan kom valborgsmässoafton! Och som på beställning även fölet. Vi hade middagsgäster och höll precis på att dricka kaffe på maten när jag ser på kameran hur hon börjar vandra runt i boxen, slå med svansen, lägga sig och ställa sig några gånger. Sa hejdå till gästerna och hoppade i lortkläderna, smög mig in i boxen bredvid och satte mig på en höbal för att hålla koll. Mjölken droppade medan majkasan i byn var i full brand och det hördes barnskatt och röster. Mitt sto är lite av den nervösa sorten så hon var ju såklart tvungen att hålla koll på vad som hände samtidigt som vattnet gick.. sedan lade hon sig oroligt ner några gånger med en framhov synlig där bak. Från andra sidan byn var någon tvungen att skjuta raketer precis då, så hon hade inte någon större ro att lägga sig och krysta. Efter en stund fann hon något slags lugn och lade sig ordentligt, och självklart med rumpan mot en vägg.. Min tur att rycka in. Fick sjasa upp henne en gång och stannade kvar i ett hörn i boxen, då lade hon sig ner på ett bra ställe och började krysta ordentligt. Jag hjälpte henne lite lätt för jag förstod att även detta föl var väldigt stort, liksom de två tidigare. Efter ungefär 30 minuter var han ute! Där satt jag i ett hörn och försökte att inte störa när mamma och son fann varandra. Det är en av de finaste stunder man kan skåda. Mammans kluckande ljud och fölets försök till en gnäggning. Den första viktiga stunden.

Resten gick som en dans, upp på benen på första försöket och diade inom en timme, vilken lycka!

Nu är det bara fölning nummer två kvar. Med samma datum som sin kompis har hon imorgon gått över tiden med en vecka. Hon har sedan en vecka tillbaka haft vaxproppar på juvret ungefär varannan dag, har en enorm mage som sjunkit ner, slappa bäckenband, och för två dagar sedan vit mjölk. Tecken som i de flesta fall brukar vara rätt säkra på att fölning är på gång, men hon dröjer, och jag vakar. Vi får se hur länge till. Det vore skönt att få sova en hel natt snart. Håller alla tummar för att jag får vara med även på denna fölning och att det går bra. Hennes sjunde föl men det första som ska födas hemma hos mig.

Oro, längtan, sömnlöshet och lycka - föltiden är den bästa tiden, när det går bra! Önskar er lycka till med era fölningar!
Mvh Linette

Glädje!

Det är häftigt vad hästen ger mig mycket även socialt med andra människor. Jag har vänner som jag aldrig skulle träffat eller fått kontakt med om det inte vore för hästen. Att jag sedan nördat i mig på avel har gett mig ännu fler vänner och bekanta, i alla åldrar, som jag regelbundet snackar stammar, hingstval och annat nördigt med.
Jag känner en enorm glädje när det nu börjar ploppa upp bilder på sociala medier på vänner och bekantas fölungar. Egentligen alla som får en frisk fölunge gör att jag känner mig glad för deras skull. Jag vet ju att de väntat lääänge på att få fram resultatet av deras hingtsval, elva månader är ju trots allt nästan ett helt år. Ofta har ju hingstvalet skett innan betäckningen och det gör ju att man väntat ännu längre... Fast det är ju förstås mer väntan kvar innan man får se hur individen klarar konkurrensen på tävlingsovalen :D Men ett friskt föl är ju liksom steg ett!
Mitt första, av två dräktiga ston, ska föla den 16/4 om hon håller tiden. Men, med tanke på hur juvret ser ut så tror jag att hon går längre. Just idag känns det helt ok, då vi fått snö under natten, och det ligger kvar mycket is i hagarna ännu.
Mina ston har dock börjat få sova inne med start igår, i vanliga fall bor de ute dygnet runt. Idag har jag riggat kameran i boxen och kollat så att det funkar. Ska kolla upp så jag har diverse "bra att ha saker" också, så jag kan inhandla i veckan om något saknas.
Även fortsättningsvis så håller jag tummarna för att alla får friska föl och att märrarna får okomplicerade förlossningar.

God kväll! /Frida

HÄR finns lite info om fölning för dig som vill färska upp minnet.

Även en bra film :)

Morötter och gästbloggare!

Nu börjar våren smyga sig på och plötsligt har jag två högdräktiga ston i hagen, ett par hingstval att ta ställning till innan avelssäsongen drar igång, och en tvåårig uppfödning anmäld till premie. Det är lustigt det här med tid. Det föds ett föl och man njuter av föltiden, samtidigt som man inte kan låta bli att tänka på hur långt bort det är för den lilla lurviga krabaten att ta sina första steg på en travbana. Det känns så oändligt långt bort i tiden där och då. Mycket som kan hända på vägen. Många, långa månader.. Men, plötsligt händer det. År har passerat obemärkt - var tar tiden vägen?

Jag och Frida har bestämt oss för att bjuda in ett gäng gästbloggare nu under våren som får uppgiften att med ett inlägg här på bloggen hjälpa oss att avelsinspirera. Förhoppningen är att vi läsare ska få chansen att lära oss något nytt, läsa andras tankar kring uppfödning, reflektera över egna avelsfunderingar, få nya idéer etc. Vad är det egentligen som driver oss till detta gemensamma intresse? Vad inspirerar till att ta föl på föl? Vilken morot finns bakom varje uppfödare?

Jag har funderat lite på det här med morötter. Föltiden är nog min största morot. Det finns nog inget bättre än att få föl. Den spänning, oro, somnlöshet, glädje och kärlek en fölning och ett välskapt föl kommer med, det är det inte mycket som kan slå. Den tid som kommer efteråt är också svårslagen. Att få lära känna den lilla stappliga långbeningen, vänja den vid människor och annat som är bra att kunna som blivande travhäst, det är en viktig uppgift. Ett föls nyfikenhet och en unghästs vilja att lära gör det fantastiskt roligt att jobba med dem.
En annan drivkraft för mig är att leta och förhoppningsvis hitta bra köpare till uppfödningarna. Ägare som gärna delar med sig av hästens utveckling. Häromdagen fick jag ett mail från en ägare med bilder på min första uppfödning, och sånt gör mig bara såå glad! Att få uppdateringar är väldigt uppskattat, och det kan vara vad som helst egentligen - några bilder, ett meddelande om att hästen är tömkörd för första gången eller att få se hästen in action vid ett besök till exempel.
Uppfödarpremier är såklart en annan morot. Vi har fina pengar att hämta om vi lyckas med en uppfödning. Vad man får som uppfödare till en häst som till exempel går godkänt premielopp kan säkert tyckas som en fis i rymden för någon, medan det för andra är ett trevligt litet tillskott i "uppfödarkassan". Ett bidrag till nästa föltillverkning för den lilla hobbyuppfödaren.


Uppfödarpremier för kallblod från och med 2017:

• För 3–5-åriga kallblod utgår 20 procent i uppfödarpremier (hästar födda från och med 2012).
• För 6–10-åriga kallblod utgår 10 procent i uppfödarpremier (hästar födda från och med 2007).
• För 11-åriga och äldre hästar utgår 10 procent i uppfödarpremier, men endast i V75-lopp i Sverige, (hästar födda 2006 och tidigare).
• I 2-åringarnas premielopp utgår 20 procent i uppfödarpremier.
• Kvalbonusen omfördelas från och med kullen född 2014 så att hästägaren får 10 000 kronor och uppfödaren 2 000 kronor i kvalbonus.

Håll koll på bloggen framöver, gästbloggare kommer!
Nu längtar jag efter föl! / Linette, avelsinspiratör Sleipner Hudiksvall

Foto: Johanna Persson, Järvsö

Avelsintervjuer från årstämman!

I början av juni 2016 befann vi oss båda två, Frida och Linette i Sundsvall på Sleipners årsstämma. Under kvällen tog vi tillfället i akt att göra några korta intervjuer med personer på plats om deras tankar kring kallblodsavel. Tack till er som ställde upp! (Om någon av er som blev intervjuade känner sig helt feltolkade får du höra av dig så vi kan ändra...)

Delar med oss av några egna fölbilder att njuta av mellan intervjuerna, det börjar ju närma sig vår så nu tycker vi att det är okej att börja längta!!

Camilla Röste, Hudiksvall

Föder upp ett föl per år, har sex egna uppfödningar hittills. Har vid intervjun ett avelssto.

Vilka egenskaper önskar du i ett avelssto? Stam, exteriör och grundsnabbhet (veta att stoet kan springa även om prestationerna uteblivit av någon anledning).

Hur tänker du när du väljer hingst till ditt sto? Har en egen hingst och väljer ett sto honom. Då det är en Elding-hingst vill jag gärna få in Järvsöfaks.

Tre viktiga saker att tänka på under fölets första sex månader: Mamman i god kondition, mycket rörelse och bra mat/bete.

Vad är det som driver dig att föda upp kallblodstravare? Det är kul att följa avkommor. Jag hoppas på en vinstlott igen då första uppfödningen tjänat över en miljon och är godkänd avelshingst.

Bente Sandström, Hudiksvall

Föder upp cirka ett föl per år, både för att ha själv och ibland för att sälja. Har vid intervjun ett avelssto med ett stoföl vid sidan (född 2016), stofölet är ett eventuellt framtida avelssto.

Vilka egenskaper önskar du i ett avelssto? Ett nedärvssäkert möderne med individer som tävlat i varje led.

Hur tänker du när du väljer hingst till ditt sto? Känsla först, kvalitet för ett föl som är säljbart och ungt blod till gammalt sto.

Tre viktiga saker att tänka på under fölets första sex månader: Att de ska växa upp med sällskap så att individen blir social och fostras av de andra. Men även tämja själv och då bli ledare. Bra grovfoder och vatten.

Vad är det som driver dig att föda upp kallblodstravare? Det är som att skaffa barn själv, man vill reproducera och föra gener vidare.

Fiffi Ivarsson, Ådalen

Föder upp ett eller två föl per år.

Vilka egenskaper önskar du i ett avelssto? Sinne, lugn, klokhet - en inre känsla.

Hur tänker du när du väljer hingst till ditt sto? Betäckte med Järvsöfaks som 50 års present. Går efter prestation, bra stam och exteriör.

Tre viktiga saker att tänka på under fölets första sex månader: Kontakt med människor för att den ska bli lyhörd och vaken.

Vad är det som driver dig att föda upp kallblodstravare? Är ordförande - ett måste :) Stoet är viktigt och hon är för fin för att gå tom. För att ha kvar rasen, varje individ räknas!

Eva Mähler, Ådalen

Har just nu ett sto och försöker ta ett föl per år ur henne. Började med uppfödning vid femton års ålder och det har blivit 6 uppfödningar totalt hittills.

Vilka egenskaper önskar du i ett avelssto? Stam, exteriör, lynne, och egna prestationer är ett plus.

Hur tänker du när du väljer hingst till ditt sto? Hjärta/känsla, stam, ska funka med mitt sto avseende stam, exteriör och storlek.

Tre viktiga saker att tänka på under fölets första sex månader: Att individen ska bli social och håller på med dem mycket för att uppnå detta. Hantering och verkning direkt från början.

Vad är det som driver dig att föda upp kallblodstravare? Det är så jävla roligt! De är söta och det är så kul att följa med från start.

Robert Calissendorf, Solänget

Föder upp 0-1 föl per år, både för att behålla själv och för att sälja.

Vilka egenskaper önskar du i ett avelssto? Psyke, exteriör, samt genuppsättning (Synchrogait).

Hur tänker du när du väljer hingst till ditt sto? Exteriör och genuppsättning.

Tre viktiga saker att tänka på under fölets första sex månader: Korrigera eventuella felställningar - bra hovvård för att behålla bra benställning. Bra kraftfoder, med rätt foder kan du påverka 30% av hästens tillväxt.

Vad är det som driver dig att föda upp kallblodstravare? Det är en livsstil.

Rosmarie Söderlund U/V

Föder upp cirka ett föl per år mest för att behålla själv.

Vilka egenskaper önskar du i ett avelssto? En trevlig häst, det är känslomässigt.

Hur tänker du när du väljer hingst till ditt sto? Outcross, hålla nere inavelsprocenten.

Tre viktiga saker att tänka på under fölets första sex månader: Mycket socialt med med andra hästar och människor. Hantering. Bra miljö.

Vad är det som driver dig att föda upp kallblodstravare? För att jag gillar kallblodstravaren, det är en trevlig ras.

Emma Ernstdotter, U/V

Föder upp 0-1 föl per år, mest för att behålla själv.

Vilka egenskaper önskar du i ett avelssto? Ska ha startat och ha egna prestationer, exteriör och löphuvud.

Hur tänker du när du väljer hingst till ditt sto? Bra mentalitet, tidiga prestationer, exteriör och detta ska passa till mitt sto.

Tre viktiga saker att tänka på under fölets första sex månader: Mycket utevistelse, bra foder och bra hovvård.

Vad är det som driver dig att föda upp kallblodstravare? Drömmen om att få fram en stjärna!

Torgny Kärrman, Umåker

Föder upp hästar tillsammans med dottern. Har själv fött upp häst sedan 1978, både varm- och kallblodstravare. Det har blivit cirka 20-25 hästar. De flesta har jag sålt men på slutet har vi behållit några eftersom att intresset inom familjen har växt.

Vilka egenskaper önskar du i ett avelssto? Den bästa stam jag kan hitta just nu: Modern pappa, mamma som lämnat, mormor bör ha lämnat en premierad hingst. Ibland går jag till fjärde led. Sen ser jag till egna prestationer, eventuellt istället en tvåårsmärr som är gentestad, (Synchrogait), CA eller AA med en pappa som är en ledande avelshingst.

Hur tänker du när du väljer hingst till ditt sto? Bra exteriört, modern stam.

Tre viktiga saker att tänka på under fölets första sex månader: Bra miljö, stora hagar, bra mamma. Hantering.

Vad är det som driver dig att föda upp kallblodstravare? Kallblodstravaren är världens bästa ras! Jag vill bidra till dess överlevnad.



Det var alla intervjuer, vi har en idé om att under våren bidra med fler tankar från olika kallblodspersoner här på bloggen. Håll utkik! / Linette och Frida

Vårkänningar

Jag kan inte annat är få lite vårkänningar trots att det bara är mitten av februari. Dagar som denna när solen tittar fram och värmer så pass att det börjar droppa från taken... :) Det närmar sig, snart är de här, alla nya stjärnor!! Varsågod, bildbomb... :D God kväll /Frida

Jag, Frida, och vad som driver mig!

Då jag känt mig lite oinspirerad ett tag till att skriva på bloggen, och det det här med uppfödning har känts lite motigt av lite olika anledningar började jag blicka tillbaka lite på bloggens tidigare inlägg. För att få lite inspiration till mig själv, och förhoppningsvis någon fler, så tänkte jag köra en repris av ett gammalt inlägg. Lite redigerat så att det är mina dagsaktuella tankar. Kul att se hur man tyckte för några år sedan, vad som fortfarande är lika och vad man ändrat åsikt kring! 
Grunden till detta inlägg var att jag, för några år sedan när jag startat bloggen, fick ett positivt mail av en tjej vid namn Linette. Det är alltså samma Linette som idag skriver på bloggen här med mig! :) I mailet hade hon en önskan om att jag kunde skriva lite om mig, hur jag började, erfarenhet och mål och vad som driver mig, m.m. Så här kommer alltså svaren på detta här nu 2017:

Jag, Frida, föddes 1982 som en djurtokig blond "pojkflicka", uppväxt i radhus utanför Skellefteå. Jag var mycket ute i skogen och letade djur under stenar, hade i burkar och kollade på dem minns jag... :) Fångade grodyngel och grodor och drog hem... och fick bära tillbaka minns jag...

Kaniner, fiskar, fåglar, katter, marsvin, dvärghamstrar och en leguan vad det som fanns hos oss under min uppväxt. (De flesta har jag dragit hem, även om mina föräldrar hade djur även innan jag föddes). Du skötte alltid om dina djur helt själv utan att vi behövde tjata har mamma sagt. Vi hade marsvin (och marsvinsungar) men jag ville ha en katt. Vi kan inte ha både och sa mina föräldrar. Efter lite fundering jobbade jag mig mot mitt mål, en katt. Jag gav bort marsvinen till nya hem och in flyttade en katt :) Jag tror att jag redan då lade grunden för det jag känner idag. Det känns inte jobbigt att sälja föl/unghästar, utan är en del av målet för mig! Bort med en för att ha tid, råd och plats för en ny!Just hästar är väl många flickors dröm (och växer bort när man blir tonåring och börjar med pojkar sa min mamma...) 

Sto e: Björs Frej u: R.B.K Frökna

Jag och min bästis Nina började stod i kö till ridskolan (två år tror jag) innan vi fick börja där gick vi hästskötarkurser på Tuvastallet (Jo, "stallgänget på Tuva-stallet" för dig som läst Min häst). Kursledare var Jenny (hade Killen och Contessa då tror jag, och som numera föder upp Ängs-hästarna tillsammans med Daniel), Petra (som då hade Jasmine Way men senare tränade fram en massa bra kallblodstravare) och en tjej som hette Linn. Där lärde jag mig sätta på grimma, borsta och annat bra :)

När vi gick i 6:an var det dax att skaffa egna sköthästar tyckte vi och tog våra cyklar 2 km till en man vi namn Rolf Gustavsson. En b-tränare med flera hästar, där fick vi mocka skit och lärde oss sela. Tillslut så sa vi att nu har vi varit här i två? år, vi vill börja köra häst. Ok tyckte Rolf, och strax körde vi i rygg på honom eller runt hans "bana" :) Uppfödning då, jo Rolf födde även upp ca: ett föl per år (och gör fortfarande). Stoet han avlade på när jag var där hette Berglina e: Ministegg. 
Min älsklinghäst där hette dock Modd Spillevink e: Dally Junior. Han var ingen stjärna och när han skulle säljas var det gråt och tandagnisslan hemma hos familjen Andersson... men en häst köper du över min döda kropp sa pappa... :( Kanske tur det? Annars hade jag haft ridhäst idag?

Rolf flyttade dock "utanför cykelavstånd" när jag skulle börja 9:an? och då började jag sköta häst hos Kjell Stenmark istället, han han födde också upp häst och hade oftast flera föl per år. Några "hyfsade" hästar kommer från honom bla. avelshingsten Snärt Troll. Hos Kjell fick jag köra massor med häst och min älsklingshäst var en vass liten märr vid namn Snärtlilja. Jag har lyckats få köpa en avkomma till henne, Änga Märta som nu är en av mina fölmärrar,Under dessa år tog jag även licens på ponny och körde lite ponnytravlopp, men tyckte att träna häst var roligare, särskilt unghästar. Men som sagt avel har alltid funnits som något naturligt kring travhästarna.

År 2000 var det dock dax för en egen häst!  (Trots att min pappa ej var död, och min mamma hade nog gett upp hoppet om att jag skulle börja med pojkar istället för hästar...) Jag var 18 år och hade sparat i mååånga år!! Letade och letade och till slut inhandlades en liten Kariessa Forte på höstlovet som 1,5 åring. hon var körd 10 gånger när jag köpte henne, där började mitt liv som hästägare för snart 17 år sedan :)
Kariessa tränade jag i några år och startade lite, (en seger). Med henne, min första häst, lärde jag mig mycket och gjorde många både fel och rätt... Hon blev också det första sto jag betäckte.

Avel har ju som sagt alltid funnits runt mig i de stallar jag sprungit. Avel kändes som "min grej" och redan från början var tanken med min uppfödning att jag skulle föda upp och sälja, kanske köra in och träna fram till premie. Jag är ganska realistisk och förstod att om jag ska syssla med avel och betäcka varje år, så har jag inte råd och tid att behålla alla avkommorna.

Sto e: Moe Svarten u: R.B.K. Frökna

                                                                                                                                                             

Vad är då målet med min uppfödning, vad driver mig?

Det som driver mig är kärleken till hästen, klyschigt, jag vet. Men jag gillar att se utvecklingen hos hästen, som ju går ganska fort de första två åren :) Av de fyra "tävlingshästar" jag haft har jag köpt två som unghästat och de andra två var "projekthästar".

Varför kallblodstravare? Jag tror att jag skulle kunna föda upp en annan ras, typ gotlandsruss, ardenner eller nåt. Men med min bakgrund blev det travhästar. Travhästar är bra, vi som lever med travet ser nog inte alltid hur bra vi har det med ST. Alla hästar är registrerade, ordning och reda på stammar, ägare osv. Hingstarna genomgår en avelsbedömning, alla kallblodshingstar som finns tillgängliga är godkända enligt hårda "djurskyddsmässiga" och rasspecifika krav. På varmbloden får man svart på vitt läsa bedömningen av hingsten och sen göra sitt eget val.

Jag skulle gärna föda upp något varmblod åxå, men... jag har helt enkelt inte budget för de avkommor jag skulle vilja ta fram. De dyraste kallblodshingstarna ligger nu runt 20 000 - 30 000kr i levande föl avgift. Medan varmblodshingstarna ligger strax under 200 000kr... Sen är det krångligare när man ska välja, vilka har inte lösa benbitar?, har denna tävlat på prestationshöjande medel under sina unghästlopp? osv.

Sto: Smedheim Solan u: Räserstella

Målet med min uppfödning då?
För mig är ett mål något som är uppnåeligt inom en rimlig tid, något som är mätbart och som jag kan påverka. Där det går att sätta delmål. Så efter lite fundering om vad som är målet så säger jag att det är:
Att jag får sälja hästarna jag föder upp.  
En attraktiv häst, uppfödd på bra foder i bra miljö, väl omskött och välhanterad.
Då kan jag sätta delmål som att: få dräktigt, ett föl med bra "rasstandard" och kroppsliga förutsättningar för travtävling föds, det kan gå i grimskaft, stå på gången, tömkörd/inkörd.
Hur vet jag om jag har en attraktiv häst? Jo, förhoppningen är ju att få tillbaka pengar jag lagt ut. Att jag inte ska behöva jaga köparna, utan de ska veta vad jag har för produkt och söka sig till den. Detta tar ju dock några år att etablera just detta tänker jag... :)

(Sen gillar jag generationsväxling. Det gör att jag ofta väljer en ung hingst för att få bra generationsväxling, detta talar ju dock lite emot detta med att föda upp en häst som köparna vill ha då de ofta är oprovade hingstar... Men, någon köpare måste väl leta hästar som ligger steget före de andra tänker jag? Eller?)

Att uppfödningarna ska komma i träning: Det är ju trots allt 20% i uppfödarpremier och för att ha chans att få ta del av de uppfödarpremier som ST delar ut måste ju uppfödningarna tränas och komma till start. Så rätt hem är också viktigt.

Sen kan man ju drömma och fantisera: Föda fram en stjärna, årgångstopp, avelshingst! Ha råd att sluta jobba på min lönearbete och leva på uppfödningen. Föda upp massor av föl varje år med toppstammade ston och hingstar! :D "Only the sky is the limit" brukar man ju säga men... det är klart... ibland kanske saldot på banken gör det svårare att ta sig dit :D

Vad driver dig i din uppfödning? Trevlig kväll! /Frida

Nytt år - dags att sälja?

God fortsättning!
Ytterligare ett kallblodsår har passerat och med det nya året kommer nya funderingar. Dräktiga ston börjar bli runda och fölen är inte längre föl, utan plötsligt ettåringar som ska köras in eller kanske hitta nya hem. Kanske har du någon egenuppfödd två- eller treåring som du ser fram emot att få följa i år.

Har du liksom jag börjat fundera på årets hingstval? Vilka ston ska jag betäcka och vilka hingstar passar? Ska jag välja en ny hingst i år eller ska jag gå på ett säkert kort? I april i fjol skrev vi ett inlägg om att välja hingst och vad man kan fundera på inför valet. Det kan du gå tillbaka till och läsa fler gånger här!

Ska du sälja?
Många annonserar ut unghästar och avelsston nu. Det finns många sätt att sälja häst på, det kan till exempel vara genom internetsidor, på sociala medier eller genom muntliga kontakter. Jag tittar ofta runt på många av de sidor där du kan sälja din häst och har sett flera väldigt bra och flera, enligt mitt tycke, mindre bra annonser. Tänkte därför komma med några tips till dig som är i säljartagen. Jag är absolut ingen expert i ämnet, och har endast sålt tre kallblodstravare i mitt liv, men efter de affärerna har jag ändå fått ett litet hum om vad köparna tittar efter i en annons:

En bra bild!
Bilden i en annons är A och O. Den är ofta det första som syns och med en bra bild kan du locka någon att läsa mer, att klicka på länken, att bli nyfiken på din häst. En bra bild är ett foto du lagt ner lite tid på. Ta hjälp av en kompis, det är nästintill omöjligt att fota ett föl på egen hand - de vill ju gärna äta upp kameran, eller hur? Se till att hästen är ren och att det är bra ljus utomhus. Ställ upp hästen som om du vore på utställning och ta en exteriörbild på hela hästen rakt från sidan. Det är lätt hänt att fota föl eller unghästar lite ovanifrån, vilket kan få benen att se väldigt korta ut. Det är bra om marken där hästen står är jämn, undvik backar, djup snö eller högt gräs. En köpare vill gärna se hela hästen - vinklar och benställning. Ta dig tid att byta den lortiga grimman inför fotograferingen. Första intrycket är viktigare än du tror. Undvik bilder från hagen där hästen klampar fram i lera eller står konstigt - de lockar tyvärr inte många även om hästen är söt på bilden. Få hästen vaken, låt den titta på något intressant längre bort.

Rubrik
Med annonsen och bilden finns ofta möjlighet till en rubrik. Vad vill du sälja? "Snäll unghäst" eller "Unik chans - unghingst med toppstam". Samma häst kan ha flera olika beskrivningar, vad vill du lyfta?

Fler bilder?
Många köpare vill gärna ha en bild av hästens huvud. Uttrycket hos hästen kan vara viktigt. Dessutom efterfrågas bilder på hästen rakt framifrån och rakt bakifrån. Dessa bilder behöver du inte nödvändigtvis ha med i en annons, utan de kan med fördel skickas till intresserade via mail eller liknande. En annons med massor av bilder kan upplevas stökig. Lägg först manken till för att få en riktigt bra exteriörbild som leder till en första kontakt mellan köpare och säljare, så kan du i lugn och ro ordna fler bilder sedan.

Text
Skriv varken för mycket eller för lite i annonsen. Tänk på vad det är som i huvudsak gör din häst intressant för andra. Är det moderstammen? Exteriören? Duktiga syskon och nära släktingar? Något annat som gör hästen "utöver det vanliga"? Skriv alltid hästens namn så att intresserade själva kan söka information om stam och annat.

Länkar
Länka gärna till stamtavlan för att intresserade snabbt kan få sig en uppfattning om hästens stam. Det kan vara mer effektivt än att skriva ner hela stammen i texten och ger en bättre överblick. Har du en hemsida med mer information, bilder, filmer mm? Länka till den!

Film?
En bra film är ett STORT plus! Men här gäller samma sak som första bilden, ta dig tid och ta hjälp. Att filma föl eller unghästar kräver stort tålamod. Mycket ska stämma, och framför allt - de ska gå i rätt gångart. Du ska sälja hästen till trav, se till att få en film på travet. Det är ofta helt omöjligt att få fram en spänstig trav i hästens vanliga hage där den känner sig trygg. Prova att släppa hästen i en ny hage där den inte brukar vara, det brukar få de flesta hästar att springa runt lite. I en hel flock med hästar som springer kan det vara svårt att urskilja rätt objekt, och nästintill omöjligt att se hästens rörelser, så försök att filma en häst åt gången. Får du inte till någon bra film? Skippa filmen. Gör ett nytt försök senare eller nöj dig med bra bilder. Köparen ska ju förhoppningsvis titta på hästen live senare.

Kontakt
Slutligen - när och hur kan en intresserad person nå dig? Se till att svara om personen ringer på numret du angett. Har du redan sålt hästen? Svara ändå och var trevlig, samma person kanske blir intresserad av dina kommande uppfödningar om något år.


Hoppas de här tipsen kan väcka någon liten idé eller tanke. Det finns köpare där ute, se till att göra det lätt för dem att se din häst i mängden! Lycka till! / Linette, avelsinspiratör Sleipner Hudiksvall

Jag sålde mitt föl i december, nu längtar jag redan efter årets föl, och sommaren! Foto: David Boström.