lördag 7 juli 2018

Heja Sverige!

Större delen av landet stannar av och kollar på fotboll. Själv surfar jag runt och kollar lite på lite olika hingstars avkommor, vilka stammar tre- och fyraåringarna som tävlat bäst hittills har och annat sånt skoj... #nörd Jag kan liksom inte förmå mig att kolla på en hel fotbollsmatch, kanske har jag blivit bortskämd av travet. Starten går och inom några minuter får man se vem som vinner. :D

Vi har ju nu kommit en bra bit in på både betäcknings- och tävlingssäsongen. De flesta av årets föl har fötts, några har betäckt om och fått dräktigt och några är fortfarande mitt uppe i att kolla och inseminera. Det är något speciellt med att träffas på seminstationen, man träffar ju oftast samma människor genom hela kedjan. Man möts tidigt på morgonen, nationaldag eller inte, förväntansfulla och efter (oftast) en hel del funderande med en dröm i sikte. Drömmen om att föda fram den där stjärnan. Märrarna kollas samtidigt, insemineras och ska kollas för dräktighet. De man var samtidigt med på stationen året innan, och delade deras glädje över en svart fläck på monitorn, de kommer och lastar ut det som i år blev en frisk liten gangster med spring i benen som är ute på livets första resa.

Man börjar också få lite indikationer på vilka av de nya avelshingstarna, vars första kull nu fyllt tre år, som möjligen kommer att vara morgondagens elithingstar. Å snart är det dax för uttagningslopp till Kriteriet och Derbyt! Tänk så mycket bra trav vi har framför oss! Vi ses väl där ute vid ovalerna och hejar fram dem, de som ska skriva in sig i historieböckerna som 2018 års klassiska vinnare! Självklart håller jag då en extra tumme för de "blågula", Heja Sverige!

Vi ses! /Frida


tisdag 26 juni 2018

Fölningar och pryltips

Hej på er! Jag har varit på väg att skriva ett blogginlägg här i flera veckor, men som varenda uppfödare vet är våren och försommaren en hektisk tid. Det ska pusslas med fölvakor med allt vad det innebär. Och efter det blir det några vändor till seminstationen för att få stona dräktiga på nytt.

Innan mitt andra sto skulle föla i mitten av juni tänkte jag skriva ett inlägg om min "föllåda", men jag hann inte då hon fölade två veckor före beräknat datum, mitt på blanka dagen - Nationaldagen såklart - vilket jag dock var ganska beredd på denna gång, tack vare en smart grej jag införskaffade tidigt i våras, en refraktometer! Hädanefter kommer jag råda alla jag känner att lägga några hundralappar på en sådan, åtminstone alla jag känner som ska ha ett eller flera föl.

Med den refraktometer jag köpte följer ett litet plastat kort med siffervärden och hur man ska tolka dem.
En refraktometer är en fiffig pryl som kan mäta antikroppshalten i råmjölken, vilket framför allt är bra att kunna göra direkt efter att stoet har fölat. Jag började med att använda den på mitt första sto som fölade i maj. Ifjol läckte hon vit mjölk i en vecka innan hon fölade, och det var nog anledningen till att fjolårets fölunge fick fölsjuka med diarreer. Han klarade sig eftersom vi var snabba att ge honom plasma. I år ville jag vara lite bättre förberedd, med refraktometern kunde jag hålla koll på värdet och på så sätt veta om jag skulle göra en foalcheck på fölet (blodprov som veterinär tar för att se hur mycket antikroppar fölet fått i sig). Jag testade stoets mjölk dagen innan hon fölade då hon börjat droppa, då låg värdet på 28 (30 är max). Efter fölningen var värdet fortfarande över godkänt-gränsen. Fölet åt själv inom 4 timmar, efter att ha fått några deciliter av mig i nappflaska innan. En pigg och frisk fölunge denna gång!

Värden på sto nummer 2, fölade 6/6.
Sto nummer två började jag kolla värdet på mjölken redan 3 veckor innan beräknat datum, mest för nyfikenhetens skull. Se värdena ovan. Det visade sig vara ett bra sätt att veta på ett ungefär när hon tänkte föla vilket gjorde att jag var beredd även om det blev två veckor tidigare än beräknat. Det visade också att värdet kan gå lite upp och ner. Mjölken ändrade färg från genomskinlig till vit ungefär samtidigt som hon fick vaxproppar, och värdet låg lika precis efter fölning som dagarna innan. Hon hade vaxproppar i ca 2 dygn, men det sista dygnet ändrade juvret färg till lite mörkare. Jag antar att det beror på att stoet börjar svettas lite och att juvret är sprängfyllt.

Ca 4 timmar innan fölning
Det här stoet är det klokaste och lugnaste sto jag någonsin träffat och det var väldigt tydligt att hon ville ha med mig på fölningen. Hon stod stilla i sin hage under dagen och hängde med huvudet, men så fort jag kom ut började hon krafsa i gruset och rullade någon gång. Gick jag iväg stod hon stilla igen. Vid klockan 13 tog jag in henne då jag tyckte att förvärkarna kom tätare, och hon visade tydligt att hon ville in! Samtidigt gick jag in i huset och lät henne vara ifred en stund, med kameraövervakning från soffan. Här följer en liten bildserie på vad som sedan hände:

Hon lade sig ner flera gånger och tittade på magen, varvat med att äta hö och klia svansen mot boxväggarna. När hon sedan la sig ned och låg kvar en längre stund så gick jag upp till henne.

När jag kom upp till boxen så tittade hon på mig med stora ögon och precis då gick vattnet, som om hon bara väntade på att jag skulle vara på plats.

Efter vad man själv upplever som en evighet syntes en hov, med fotsulan nedåt, precis som det ska vara. Här smög jag in i boxen för att kolla att den följdes av ytterligare en hov och en mule. Allt verkade ligga rätt och jag kunde andas ut en aning!

Efter kraftigt värkarbete var hon äntligen ute! Så här låg hon sedan en bra stund medan mamma vilade ut helt utslagen på sidan fast jag var där inne, som sagt en mycket trygg häst. Hon vilade säkert 30 minuter på sidan, med några korta blickar på fölet, innan hon orkade vända sig upp för att hälsa. Jag tycker att det är väldigt bra att de ligger kvar med benen i mamman sen stund för att de sista litrarna blod ska hinna gå genom navelsträngen och in i fölungen innan navelsträngen brister.

Välkommen till världen!

Fölet fick sedan någon deciliter råmjölk i flaska innan hon själv hittade juvret, jag har gjort till en vana att alltid ge dem en skvätt för lite extra energi när de sedan ska leta juvret. Efter 6 hingstföl på raken kan jag konstatera att stoföl är bättre på att hitta juvret! En annan sak jag börjat göra är att ge fölen en liten tub microlax, den brukar jag ge när jag ser att de står och lyfter svansen och krystar för att få ut tarmbecket, som en liten extra hjälp. Några gånger har jag upprepat det fler än en gång, tills jag ser att de verkligen fått ut allt beck. De första dagarna brukar jag också doppa naveln i ett litet snapsglas med klorhexidinlösning. I år var jag även duktig nog att frysa in någon deciliter råmjölk om något skulle gå snett under 2019 års fölningar.


Mitt sista tips till er alla är att införskaffa en övervakningskamera, om ni inte redan har en sådan. Det är helt överlägset för att ha koll på stoet innan fölning men också för att hålla koll på stoet och fölungen de första kritiska dygnen efter fölning.

Trevlig sommar! / Linette


söndag 3 juni 2018

Nu är tiden då nya stjärnor ser ljuset

Som uppfödare upplever jag att dygnet har för få timmar denna tid på året. Det är fölningar, städning av hagar, röja i diken, fixa "fölhagar" och beteshagar, gödsla beten, köra till seminstationer och annat vårfix. Jag har gjort lite olika de senaste åren. Men detta år har jag tagit semester en dag i veckan från slutet av april och fram till semestern, de veckor med en röd dag har jag inte tagit ledigt och då gick det åtta semesterdagar till denna lyx. Sen blir det tre veckor sammanhängande istället för fyra. Än så länge känns det underbart! Min lediga dag blir ju en "jobbahemmadag", upp samma tid som vanligt och jobba på med diverse göromål hela dagen. Men det känns så skönt att få jobba bort saker som ska göras. Dagarna är långa och ljusa och energin räcker långt. Sen hjälper det ju en del att båda mina som var dräktiga har fölat och att våren kom tidigt så att de redan nu går på grönt. Det frigör ju en del tid jämfört med att skotta boxar efter sto med föl...


Varje dag ser jag nya bilder på föl som fötts, nya stjärnor. Men det börjar även komma bilder från ultraljud där man konstaterat dräktighet på sitt sto, ännu fler nya stjärnor på gång. Sen har vi ju alla nya stjärnor som visar sig på tävlingsbanorna! Nya treåringar debuterar varje vecka och här och där kommer det ut individer som man redan nu kan misstänka kommer att tillhöra kulltoppen i slutet av året. Å det är ju dit jag skulle tro de flesta av oss vill komma, att just den korsningen som jag har funderat ut ska resultera i en individ som når vinnarcirkeln. För mig är en konstaterad dräktighet är en stor lättnad och glädje, ett friskt och välmående föl bredvid sin stolta mamma en lycka, och den där stjärnan i vinnarcirkeln ett mål.


Jag önskar alla ni som jobbar på ute i stallar och på gårdar, det är ju som sagt inte bara en dans på rosor, att få uppleva framgång i åtminstone någon del av det just du jobbar för! Kom ihåg att ibland ta en stund att bara njuta. Det är något jag lätt glömmer bort, så jag tränar på att njuta av de fantastiska individer som jag har turen att ha i min hage. /Frida




tisdag 1 maj 2018

Favorit i repris - hingstval!

Det här har vi skrivit förut - och skriver gärna igen. Det börjar bli dags att bestämma sig nu!
I år finns rekordmånga hingstar att välja på, men hur ska man göra för att komma fram till rätt val?


Hur många ston ska du betäcka i år och med vilka hingstar? Det är snart hög tid att bestämma sig - och rätt tid att satsa på avel! Det finns många valmöjligheter under 2018. Här kommer några praktiska tips till dig när du ska välja hingst!

Förutom att bläddra i de traditionella hingstkatalogerna så finns det flera websidor där du kan klicka dig runt bland de avelshingstar som finns att tillgå. På www.travsport.se har du användbar information under fliken ”Avel och uppfödning”. Du kan bland annat söka avelsinfo och statistik, se samtliga godkända avelshingstar, läsa omdömen, se exteriörbilder, hingstens avkommor, antal betäckta ston m.m. Ska du använda en norsk hingst hittar du information om avkommor m.m. på www.travsport.no.




Den nya avelstjänsten www.breedly.com är en sida under utveckling där syftet är att samla avelsinformation och stimulera uppfödning. Du kan i dagsläget göra provparningar, söka hingstar under ”hingstkollen” eller läsa avelsrelaterad information i ”faktabanken”. Sidan har stor potential att bli ett användbart verktyg för uppfödare och många idéer för utveckling finns.

sidan www.kallblodstravare.se finns en sammanställning av svenska och norska godkända kallblodshingstar, tillgängliga för avel under 2018. Där finns bilder, diverse information om hingstarna samt möjlighet att sortera dem under olika kategorier.




För att göra testkorsningar kan du till exempel använda dig av sidan www.blodbanken.nu eller programmet Sophia Pedigrees som du laddar ner till din dator. De har liknande funktioner som gör att du kan du testa ditt sto mot alla möjliga hingstar, se inavelsgraden osv. I Sophia kan du söka statistik för att till exempel se resultatet av tidigare kombinationer. Du kan också se vad morstammen tidigare lämnat och med vilka fadershingstar det slagit bäst ut. Ett program som kräver tid och nyfikenhet, men som ger massor av information till den avelsintresserade!




Förutom stammen är det för de flesta intressant att titta på stoets exteriör. Det kan vara svårt att se på sitt eget sto med kritiska ögon. Vill du lära dig mer om exteriör och vad du kan titta efter så är ett tips att beställa foldern ”Hästens exteriör” från Svensk Travsport, läsa boken med samma namn skriven av Lars-Erik Magnusson eller varför inte ta tillfället att vara sekreterare åt domaren under någon av Sleipners unghästvisningar till hösten? Där lär du dig massor om att strukturerat gå igenom hästens exteriör! Har ditt sto någon exteriör avvikelse som du vill ta hänsyn till vid hingstvalet? Du kan läsa igenom den exteriöra bedömningen hingsten fick vid avelsvärderingen som du hittar om du söker på hingstens namn på Svensk Travsport under fliken ”Avelsvärdering”. Om möjligt, åk och hälsa på hingsten. Att se honom i verkligheten kan vara värdefullt!




Finns det kunniga personer i din närhet som du kan bolla idéer med? Kanske känner du någon som har lång erfarenhet av kallblodsuppfödning som kan ge dig goda råd? Samla ihop alla tips och tankar du får, fundera över vad du själv tycker och plocka sedan ut det du gillar bäst.

Sleipners avelsinspiratörer finns där för dig och dina frågor. De kan hjälpa dig med olika funderingar och har bland annat koll på vilka kallblodshingstar som står uppstallade nära dig. För att kontakta en Avelsinspiratör hittar du en lista med namn och kontaktuppgifter på www.sleipner.org under fliken Avel. Är du intresserad av norska motsvarigheten till Sleipner finner du mer info om Veikle Balder på www.veiklebalder.no.

Lycka till!
/ Avelsinspiratörerna Linette Boström och Frida Andersson

onsdag 11 april 2018

Sammanfattning efter årets två avelsseminarier!

Efter många timmars planering fick vi ihop två fullspäckade dagar med avelsseminarium. I Umeå den 18 mars och i Sala den 7 april. Vi kunde genomföra dagarna med hjälp från lokalavdelningarna som ställde upp på de olika platserna och vi hade ca 50 besökare på varje ort, vilket var vårt mål från början. Vi har fått bra betyg på utvärderingarna vi har fått in, tack till er som tagit er tid att svara. Har du missat att skriva in dina synpunkter om dagarna så hittar du formuläret på sidan: www.sleipner.org/seminarium
Vi kommer att sammanställa utvärderingarna och ta till oss vad som skulle kunna förbättras vid en eventuell uppföljning framöver.

Dagen i Sala

Jag var på plats under seminariet i Sala och tänkte lite kort sammanfatta dagen för er som inte var där.


Dagen började med Distriktsveterinär Anna-Carin Sjöberg som pratade om betäckning och om stoet, före och under dräktigheten. Hon förklarade bra hur en normal fölning går till, samt vad som kan gå snett och hur man som uppfödare bör agera vid dessa situationer. Hon pratade om vikten av råmjölk inom de första timmarna, vad man bör ha i sin fölväska, samt fölets första tid, då det är mycket att vara observant på.

Anna-Carin tog upp en hel del som är bra att känna till som uppfödare. Något jag tar med mig från föreläsningen att att själv ta ställning till vad jag gör om något skulle gå snett, vad är jag beredd att göra om föl eller sto blir akut sjuk. Är det ett alternativ för mig att åka till ett djursjukhus? Vad har jag för övre gräns ekonomiskt? Vad täcker mina försäkringar? Det kan vara bra att fundera på innan fölningen. Här kan du hitta någrna korta tips inför fölning: http://www.distriktsveterinarerna.se/dv/tips-och-rad/hast---tips-och-rad/folning.html


Därefter var det dags för uppfödarpanelen, där 5 kallblodsuppfödare ställde upp och svarade på frågor. Tack till Anita Rostner, Fredrik Fransson, Iselin Sundberg Larsson, Marie Johansson och Gert-Ove Karlsson (ca 600 uppfödningar!) som ställde upp. Tiden gick alldeles för fort men vi fick höra olika svar på flera frågor. Panelen fick berätta vad de tänker på vid valet av avelsston och hingst. De fick också beskriva "drömavkomman". Vi pratade lite om försäljning av unghästar och där varierade sätten att sälja häst på. "Annonsen är viktig! Det kan löna sig att låta någon kunnig fota din unghäst, en lortig häst som står i lera kommer inte att locka många", det svaret var ett bra instick tycker jag!



Kim Jäderqvist Fegreaeus från SLU pratade efter lunchen och berättade om tidigare och pågående studier kring kallblodstravaren, rörelsemönster och annat spännande. Tyvärr kunde hon inte nämna mycket om den pågående inavelsstudien, men det hon kunde säga var att resultatet beräknas komma ut i slutet av sommaren. Här kan du läsa mer om hela projektet: https://www.slu.se/fakulteter/vh/forskning/forskningsprojekt/hast/kartlaggning-av-prestationsegenskaper-genetisk-variation-och-halsa-hos-kallblodstravare/

Anders Järnerot fick äran att avsluta dagen. Han pratade om exteriör, visade bilder och förklarade under tiden hur han tittar på en häst och vad det är han bedömer. Ett bra tips vi fick med oss var att "gå inte för nära hästen när du ska titta på exteriör, lite avstånd ger en bättre bild". Anders tipsade om boken nedan för att lära sig mer om exteriör, Lars-Erik Magnusson - Hästens Exteriör.



Som arrangörer är vi väldigt nöjda med dagarna, för att vara nybörjare på att planera något liknande tycker jag att vi fick ihop dagarna på ett bra sett. Hoppas att ni som deltog är nöjda, och att ni som inte deltog nu har fått en liten sammanfattning av vad dagara innehöll. Se till att anmäla er nästa gång, inget blir lika bra som på plats. Över 50 kallblodsintresserade på ett och samma ställe kan nog inte bli annat än bra! Tack för oss! / Linette

måndag 2 april 2018

Vad är målet med din avel?

På internet finns en hel del vettigt att läsa om avel, och det behöver inte alltid vara skrivet riktat mot travavel. Som jag skrivit tidigare här tror jag att vi har mycket att lära av varandra över olika dicipliner och hästraser. Framförallt tror jag att just det kan ge nya idéer och tankar kring den egna aveln.


Jag läste nyligen en text där Emma Thoren Hellsten, avelsledare på SWB fick svara på frågor om hållbar avel. Här kan du läsa den. Även om hon skriver om ridhästar så tycker jag att det mesta går att applicera på kallblodstravare, till exempel tar hon upp följande punkter:

  • Sätt upp ett avelsmål
  • Avla på sunda och friska hästar
  • Välj en hingst som förstärker stoets svaga sidor
  • Betäck inte ett sto som bär på en ärftlig sjukdom
  • Ha alltid en hingst i reserv

Något som fick mig att fundera lite extra efter att ha läst texten var just ordet avelsmål. Har jag ett sådant? Har ni? Vad är målet med min avel och vilken typ av avkomma är det jag vill ta fram när det kommer till exteriör, storlek, psyke, rörelser osv? Kanske är det så att alla uppfödare har ett avelsmål i huvudet, men hur många har skrivit ner det på papper? Och hur nära mitt avelsmål ligger egentligen mina avelsston? Emma menar att om ditt sto ligger långt ifrån avelsmålet så kanske du bör se dig om efter ett annat avelssto.


Jag skrev ner mitt avelsmål på papper och när jag sitter här med facit inser jag att främst ett av mina tre ston ligger väldigt nära mitt avelsmål, med några enstaka exteriöra egenskaper som jag kanske hade önskat varit annorlunda. De två andra avelsstona jag har ligger lite längre ifrån vad jag önskar av en avkomma, så där tänker jag att hingstvalen blir lite viktigare då hingsten har mer att väga upp.

Ju mer jag funderar på avelsmål desto mer inser jag att det kan komma att ta några generationer innan man når dit. Och just det är väl en del av tjusningen, att bygga långsamt och långsiktigt!

Hoppas ni haft en fin påskledighet!
/ Linette

torsdag 29 mars 2018

Tyck till om avelstjänsten Breedly!

Breedly.com är under utveckling och du har nu möjlighet att säga vad du tycker om siten!

Breedly är skapat av TR-media som nu har gett en styrgrupp i uppdrag att vidareutveckla siten. Den består av representanter från Svensk Travsport, ASVT, Sleipner och TR-media. Gruppen vill gärna veta vad avelsintresserade tycker om siten och dess funktioner.

Du hjälper bäst till genom att svara på en enkät. Klicka HÄR för att komma direkt till enkäten.